Otroligt användbar trots många bisatser
Erich Fromm skrev ”Flykten från friheten” år 1945. En bok jag läste för första gången på Lärarhögskolan där den ingick som kurslitteratur. Jag minns att många ondgjorde sig över det komplicerade språket. Boken skiljde sig markant från nutidens twittertexter, men när man hittat den röda tråden och förstått att navigera bland bisatserna insåg man snabbt att denne tyske psykoanalytiker visste vad han pratade om. Boken blev då till en vägledningsbok av kaliber att använda i oroliga, ovissa tider.
För
att summera innehållet i ett par meningar kommer Fromm fram till att
vägen ut ur själens obotliga ensamhet för den fria moderna
människan är att ge sig i kast med saker, våga möta andra
människor, trots risken att bli besviken och få förhoppningar om
kärlek och vänskap krossade. Det är den enda lösningen för att
undvika isolering och extremism. Ett budskap som känns högaktuellt.
Erich Fromm var själv av judisk härkomst och fick lämna Tyskland i
mitten av 30-talet när nazisterna vann mark och folks sympatier.
Så
när vi med rätta blir rädda för terrorism, hat och extremism är
Erich Fromms förslag att göra tvärtom mot vad instinkten säger.
Instinkten säger att vi ska gömma oss, vara mer vaksamma och
misstänksamma, installera larm i våra hus, kika bakom gardinerna
när okända människor passerar och bara umgås med dem vi redan
känner. Att då göra tvärtom, befinna oss ute, möta människor
och företeelser, kasta oss ut fastän vi vet att det kan sluta med
svek och förvirring är lösningen och har klart fler fördelar än
nackdelar. Det är Fromms slutsats att enbart då kan vi hantera vår
frihet, leva i frid med oss själva och andra och utveckla vårt
samhälle tillsammans. Jag är benägen att hålla med.
Hälsar
er härlig helg
Maria
Bielke von Sydow
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar