15 mars 2019

Barnslig lycka - Bielkes fredagsreflektion 15 mars 2019


Barnslig lycka

Det är bara sport, säger man om man inte är initierad, eller eventuellt om man har förlorat en match och försöker att hålla god min. Men en seger är en seger och en förlust är en förlust och är man supporter betyder det allt.

Som idag när Malmö Redhawks, som är mitt hockeylag, går raka vägen till kvartsfinal i SHLs slutspel. Det krävdes vinst i kvalserien av Redhawks mot Örebro och dessutom förlust för Växjö Lakers eller Skellefteå i deras matcher för att Malmö skulle gå vidare direkt till kvartsfinal.

Och som trogen supporter har man sett åtskilliga matcher där det egna lagets framgångsmöjligheter har legat i andras händer. När det handlar i slutänden handlar om så små marginaler som målskillnad och andras matchresultat för att ta sig vidare. Och många gånger har det misslyckats.
Det är då man säger, det är bara sport och så förlåter man sitt lag för att inte ha gett allt i situationer när det gäller och när man halvhjärtat gläds åt motståndarlagen.

Men när alla resultat går favoritlagets väg då är glädjen enorm! Då jublar hjärtat och man blir barnsligt glad.. En trogen supporter vet att sport är på riktigt och inte kan misstas för något som bara är på låtsas. Sen får tiden utvisa hur långt i slutspelet vi tar oss, from nu är allt ren bonus.
Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 15 mars 2019

8 mars 2019

Kvinnoproblem? - Bielkes fredagsreflektion 8 mars 2019


Kvinnoproblem?

När jag har sinnet fullt med irritation över svårigheterna att förstå mig på telefonen efter en uppdatering slår det mig att det är Internationella Kvinnodagen idag. En helgdag i inte mindre än 25 länder däribland Burkina Faso, Ryssland och Nepal. I Kina får kvinnliga arbetare halva dagen ledigt, om de har bibehållen lön för den ledigheten vet jag dock inte.


Dagen har politiskt ursprung och instiftades av tyskan Clara Zetkin 1910 med parollen ”Rösträtt för kvinnor skall ena styrkan i kampen för socialism”. År 1977 beslutade FNs Generalförsamling att sätta 8 mars på FNs högtidsdagslista och därmed kan man säga att det politiska anslaget togs bort för att ersättas med ett allmängiltigt samhällsengagemang.

Men hur man man firar varierar såklart från land till land och det viktigaste är nog vad det är man firar/uppmärksammar. I flera länder har det tagit riktningen mot att fira dagen i stil med Alla Hjärtans Dag, dvs en romantisk uppvaktning till sin partner. I andra länder har dagen fortfarande en utpräglad politisk betydelse där rösträtt, arvsrätt och rätten till sjukvård står hög upp på agendan.

För det finns fortfarande ställen i världen där kvinnor faktiskt inte är myndiga utan en make, där familjens arv inte på något sätt kan föras vidare till döttrar och där förvärvsarbete för kvinnor ses som en skymf.

Och de i de länderna är både engagemanget för och motståndet mot förändring stort. Kvinnor som världen över inte accepterar att bli behandlade som mindre värda och revolterar mot att dessa frågor ses som ”kvinnoproblem” sätter dagligen sina liv på spel för att göra det bättre för kommande generationers kvinnor och därmed även män eftersom jämställdhet gagnar alla. Så länge det är på det sättet, att vissa frågor ses som ”kvinnoproblem” behöver vi då och då ställa våra it-relaterade vardagsbekymmer i relation till att många kvinnor världen över har helt andra vardagsbekymmer av en helt annan dignitet.

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 8 mars 2019



1 mars 2019

Varför skriver man?- Bielkes fredagsreflektion 1 mars 2019


Varför skriver man?

Då och då får jag frågan vad meningen är med skrivandet. Det är också en fråga jag ställer mig själv med jämna mellanrum. Till vilken nytta är egentligen mina veckovisa småtrevliga krönikor. Är det värt att timtals sitta och fila på scener och karaktärsbeskrivningar till nästa roman. Vad är det för mening med att klura över vilka skrivövningar som ska vara med och i vilken turordning de ska komma i mina skrivhandböcker.


Det finns flera svar, ett av dem är att skrivandet är en konstform som blir bättre med övning. Det kan ge läsare en igenkänningsfaktor och ge livsupplevelser som i sin tur skapar livskvalitet. Ett annat svar kan vara att man använder skrivandet som ventil för de upplevelser och erfarenheter man härbärgerar som annars bara skulle lägga sig som ett lock i sitt inre. Skrivandet blir på så sätt ett en form av självterapi som är helt kostnadsfri.

För egen del är nog det viktigaste skälet till att jag skriver att jag ord för ord, mening för mening definierar mig själv, formulerar mina tankar till teser och ser om resonemanget håller hela vägen. Skriver jag dessutom självbiografiskt definierar jag inte bara mig själv utan identifierar mig själv och ställer mitt liv i relation till andras liv och sammanhang.

Anledningen till att jag fredagsreflekterar över det här är att jag blev tillfrågad av radioprogrammet Karlavagnen att som sakkunnig ge min syn på skrivande, skrivprocess och publicering. Och för att kunna ge sakfasta råd till andra som skriver behöver jag vara klar över hur jag själv ser på skrivande. Och det skadar inte att stämma av sina trosuppfattningar då och då.

Jag vet helt enkelt inget bättre sätt att få mening i mitt liv, än att skriva. Därför skriver jag.

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 1 mars 2019


22 feb. 2019

24 000 semlor på en dag! - Bielkes fredagsreflektion 22 februari 2019


24 000 semlor på en dag!

Jag har en god vän som är konditor på ett av huvudstadens mesta konditori. Namnet på konditoriet vete katten om jag minns men det spelar mindre roll för det är inte det viktiga i sammanhanget. Det handlar om semlor. Detta enkla bakverk, så lätt att tillverka, så få ingredienser och så troligt gott. En luftig vetebulle, inkråm på bullsmulor, mjölk och mandelmassa, spritsad grädde, lite florsocker och – voila! Inget bakande och jäsande i flera omgångar, inget pill som kräver husmorserfarenheter utan närapå omöjligt att misslyckas med (särskilt om man köper färdiga vetebullar).


Semmelperioden står för cirka 30% av den årliga omsättningen. Semlan kan kosta ett par kronor att tillverka och ett par kronor till i overheadkostnader och utpriset är 44 kronor, så nog blir det en bra avans. Och vi äter semlor i stora lass. Till den kommande fettisdagen produceras inte mindre än 24000 semlor. Fattar ni, 24 tusen semlor på en dag. Och då är det bara ett konditoris produktion i en stad. Och inte blir det en enda kvar till askonsdagen. Samhällsmedborgarna i Sverige är helt enkelt ett semmelälskande folk.

Eftersom jag alltid har sockerfri månad i februari brukar jag missa det mesta av semmelfrossan, men i år är det sen påsk och fettisdagen infaller inte förrän 5 mars vilket ger mig flera dagars möjlighet till inmundigande, vilket jag är helt säker på att jag kommer att göra. Fettisdagen är enligt kristen tradition den sista dagen att äta semla för sedan väntar fastan och även om jag inte fastar håller jag mig till traditionens rättesnöre.

Det finns flera fördelar med sen påsk, en är att det har hunnit bli varmt vårväder en annan är sen fettisdag. Semmelfrossa, både hembakta och köpta. Jag bidrar gärna till den årliga omsättningen för landets konditorier.

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 22 februari 2019




15 feb. 2019

Bilbesiktningsfantasier - Bielkes fredagsreflektion 15 februari 2019


Bilbesiktningsfantasier

Ibland blir jag liten, osäker och rädd. Helt i onödan. Ett sådant tillfälle är när jag ska besikta min bil. Jag åker till bilbesiktningen med andan i halsgropen och laddat positiv energi i flera dagar. Jag känner det som om jag måste vara förberedd på att svara på vilka konstiga frågor som helst. - Har du bytt holabalomojängen nån gång? Inte vet jag, tänker jag, jag vet ju inte ens vad som menas. Eller om den frågar har du smörjt halifaxreglaget nyligen? Ja, sådär fortsätter det i mina onda bilbesiktningsfantasier.


Och jag vet att jag ingen anledning till att känna den oron, nästan alltid går bilen igenom utan anmärkning. Bara en enda gång fick jag en ”tvåa” och behövde åtgärda en detalj och nu har jag dessutom en helt ny bil som besiktas för första gången så sannolikheten för att något går fel är minimal.

Men kan ju aldrig så noga veta... kanske är just min nya bil ett måndagsexemplar av den kalibern att personalen flockas runt bilen och tar bilder på bilen som de sedan använder som nöje på sina personalfester.

Känns som domedagen, som jag står inför Sankte Per och behöver redogöra för mitt liv det senaste året. Har jag verkligen gjort gott mot bilen? Har jag servat den regelbundet? Är jag förtjänt av att passera eller får jag gå ut köksvägen med svansen mellan benen?

Det återstår att se, om två veckor är det dags...

Jag vet, det här är en helt onödig noja, det värsta som kan hända är ju en ombesiktning, men ändå, jag kan inte släppa oron. Är jag helt ensam eller är det fler än jag som känner denna vånda?

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 15 februari 2019



14 feb. 2019

Storytel kampanjar Självkänsla när introverta och extroverta möts - provlyssna


Marita Lynards Självkänsla när introverta och extroverta möts finns nu att provlyssna på https://www.storytel.com/se/sv/books/727333-Sj%C3%A4lvk%C3%A4nsla---n%C3%A4r-introverta-och-extroverta-m%C3%B6ts
blev först lite paff när jag hörde inläsare Anna Godenius mörka, långsamma stämma med riksdialekt, för jag tänker mig Maritas ljusa, snabba skånska stämma. Superspännade att få vara med i resan från att BIMA förlag givit ut pappersboken till att SAGA EGMONT köpt rättigheterna och gjort den till ljudbok.

Extra roligt att se att Storytel kampanjar boken på facebook.

8 feb. 2019

Plötsligt såg jag den på nattduksbordet - Bielkes fredagsreflektion 8 februari 2019

Plötsligt såg jag den på nattduksbordet

Kaxig har jag varit, hela första sockerfria veckan, inte känt något sötsug alls och minsann talat om det för alla som velat lyssna, och även de som inte haft något större intresse för att jag sedan 10 år tillbaka använder februari månad till att rensa smaklökarna och eventuell candida från tarmsystemet.


Socker är lika beroendeframkallande som tunga droger som heroin, säger renlevnadsexperterna, och skulle antagligen inte blivit godkänt idag som livsmedel om det skulle genomgått de hårda testerna.

Och socker har en stark dragningskraft på oss människor. Det är den första och starkaste smaken vi känner som spädbarn. Och det hjälper föga att allsköns livsmedel är smakförstärkta med socker, exempelvis pommes frites och ketchup.

Februari månad är den jag gillar minst på året, julen är över men våren är ännu inte i annalkande: kallt, ansträngd ekonomi och från småbarnstiden ständiga vabdagar. Så då passar jag på att göra månaden lite extra eländig genom att avstå allt socker för att sedan frossa på Maria-dagen 28 februari.

Och hittills har det gått utmärkt. Jag har faktiskt inte en enda gång känt sug eller behövt vända bort blicken från semmeldiskarna. Det har säkert att göra med att jag har packat och donat så intensivt inför den stundande flytten från huset i Vetlanda.

Men så kom jag glad i hågen till min nya lägenhet, där står en Aladdinask på nattduksbordet och skrattar mig rakt i ansiktet. Med alla goda bitarna kvar. Då blir jag påmind om att sockrets dragningskraft och att det faktiskt är beroendeframkallande. Jag biter ihop och sätter ödmjukt chokladasken längst in i skafferiet där jag förhoppningsvis inte ser den förrän 28 februari. Och så påminner jag mig själv om att det bara är 3 veckor kvar till mars månad, en månad jag gillar mycket bättre.

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow


Bielkes fredagsreflektion 8 februari 2019