19 jan. 2018

Ibland behövs snabb förändring - Bielkes fredagsreflektion 19 januari 2018

Ibland behövs snabb förändring

I mars har jag tid hos min frisör i Växjö. Hon färgar och klipper med en experts precision och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag får vara hennes kund. För min skrala plånbok är mina besök hos henne kostsamma så jag har bara råd att gå dit ett par gånger om året.


Med bekymrad blick brukar hon titta på mig när jag ansat själv med kökssaxen. Lika bekymrad blick ger hon mig när hon ser att jag har färgat och blekt håret själv.

Men det är långt till mars och med två veckors influensa i bagaget kände jag verkligen för att piffa upp mig. Så i går kväll gick jag lös med vätesuperoxid av det starkaste slaget för att bleka ner mitt svarta hår till en guldbrun nyans. Att själv laborera med blekmedel framför spegeln sent på kvällen är en chansning. Folieremsor och plasthandskar och vem vet hur man får till det där bak där man inte ser. Skillnaden i blekgrad kan bli stor mellan de första slingorna man gör och de tio minuter senare. Bleker man för länge får man den mindre smickrande färgen pissgul, har man i blekmedlet för kort tid blir det en gråbrun nyans som kan skifta i grönt.

40 minuter senare är det rena lotteriet hur man ser ut i huvudet. Och det färdiga resultatet ser man inte förrän man torkat och friserat håret. Men jag tänker att blir det katastrof kan jag alltid kontakta en närliggande frisör som får förbarma sig över mitt misslyckande och i värsta fall (har man blekmedlet i för länge kan håret lossna) får jag väl raka av mig håret och tänka att det är en del av min nya 2018-persona.

Det är en del av spänningen, att man inte vet hur det ska sluta, att man vet att det faktiskt kan gå riktigt illa. Men att det också kan bli riktigt bra, att man får det där lyftet som gör att man känner sig piffig på nytt.

Håret fick rätt guldbrun nyans. Men nog vet jag att min stjärnfrisör kommer att vecka ögonbrynen när jag besöker henne i mars. Men ibland behöver man en förändring, snabbt.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 19 januari 2018

15 jan. 2018

Nya skrivarkurser våren 2018 på Ädelfors Folkhögskola

Redan i februari startar mina nya skrivkurser på Ädelfors Folkhögskola. Jag har fått äran att leda två stycken långskurser på halvfart. Den ena är en distansutbildning i kreativt skrivande med utgångspunkt från mina skrivhandböcker: Skrivande röster. Den andra är en kurs i självbiografiskt skrivande för 40+are som äger rum mån-tis på Ädelfors Folkhögskolan utanför Vetlanda. Kurserna är studiemedelsberättigade och kostnadsfria. Enbart kurslitteratur och ev kost vid fysiska träffar tillkommer.

Det blir en underbar skrivtermin i glädjens tecken. Att skriva är att definiera sig själv, att skriva självbiografiskt är att identifiera sig själv.


I länkarna finns komplett utbildningsprogram, hålltider, övningar och direktlänk till anmälan.

Kreativt skrivande -Skrivande röster
https://www.adelfors.nu/kurser/laanga-kurser/kreativt-skrivande-distanskurs/

Skriv din livshistoria - kurs i självbiografiskt skrivande
https://www.adelfors.nu/kurser/laanga-kurser/seniorakademien/skriv-din-livshistoria/

välkommen att anmäla dig!

12 jan. 2018

En oväntad start på det nya året - Bielkes fredagsreflektion 12 jan 2018

En oväntad start på det nya året


Efter jul-, och nyårshelger och efter en fantastisk trettonhelg i hockeyfirandets tecken skulle det äntligen bli vanlig måndag. Nytt år med nya fantastiska arbetsmöjligheter, underbara uppdrag som skrivkursledare och flera superspännande bokprojekt. Det väntar 113 härliga mail att besvara i inkorgen.


Natten till måndag börjar det rinna i näsan och svullna i halsen.

Ett par timmar senare har jag hög feber och det sprutar och läcker från alla utgångar. Huden ömmar, musklerna värker och magen skriker. Jag rosslar på både in- och utandningarna som en ejderhane i brunsttid.

Den stora självömkan slår till. Jag identifierar mig med den förkylde mannen i tv-reklamen som jämför sin förkylning med en förlossning och jag tänker - att bära fram mina barn var inte hälften så jobbigt som att drabbas av den här influensan. Maxdosen av alvedon och slemlösande brustabletter verkar helt verkningslösa.

Jag sitter och sover i soffan eftersom jag får hostattacker bara jag tänker tanken av att lägga mig ner. Medan jag maratonkollar ”Den goda viljan” på svt-play går jag in och ut ur en typ av melankolisk febersömn där jag, Pernilla August, Max von Sydow och Samuel Fröler delar en längtan efter att den kalla årstiden ska ta slut och att kärleken ska segra.

Då plötsligt slår det mig: Jag är sugen på chokladpraliner, kebabtallrik och coca-cola!

Det är ett gott tecken. Det betyder att jag på det femte influensadygnet är på väg att bli frisk. Med största sannolikhet kommer det en feberfri måndag inom snar framtid där jag med glädje kan besvara mina 113 mail (som säkerligen hunnit bli ännu fler) och eftersom mitt nyårslöfte till mig själv är att inte ha några nyårslöften utan istället ta mig an sakerna vartefter de kommer, så blir det säkert en kebabtallrik med tillhörande coca-cola och en riktigt fin chokladask som dessert!

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 12 januari 2018





8 jan. 2018

Jag medverkar med musik och ord på Kulturnatten i Växjö lör 27 jan



Varmt välkomna till Domkyrkocentrum i Växjö kl 15-16, Kulturnatten i Växjö 27 jan. Där bjuder vi på musik och ord: jag, Elisabeth Jönsson, Tina K Persson, Anders Ekberg och Marianna Agetorp. 

Tankar om tid i ton och ord

5 jan. 2018

En vinst på riktigt - Bielkes fredagsreflektion 6 januari 2018

En vinst på riktigt


I många år har jag och min familj köpt julkalendrar. Vi har köpt överblivna kalendrar och lotter från barnens idrottsföreningar som de har dragit med sig hem och som de mer eller mindre framgångsrikt traskat runt i grannskapet och sålt till välvilligt inställda. Och såklart köper man andras barns trägna försök att sälja sina föreningars lotter och kalendrar. I år hade vi tre stycken bingolotter julkalenderform som skulle skrapas. Aldrig har vi vunnit något.


Man förväntar sig såklart inte att vinna per automatik på dessa lotter och kalendrar. Man köper dem för barnen och föreningslivet skull. Då och då har jag undrat över om någon, någonsin vinner på de där kalendrarna och lotterna.

Men så händer det, Lars köper en julkalender från en bekants barn och vinner 100 kronor att handla för i Helges Livs i Vetlanda. Glädjen är så stor och vetskapen att allt det där man skrapat och alla luckor man dragit och alla bokstäver man satt ihop till lösenord, att i dessa tävlingar finns det faktiskt vinnare! Och vi är en av dem!

Det får mig att återfå trovärdigheten i kalendrar, lotterier och diverse dragningar. De är på riktigt. Man kan helt enkelt köpa en lott och vinna 100 kronor att handla för på Helges Livs i Vetlanda.

Nu återstår att se vad 100 kronor kan bringa från Livsen i Vetlanda. Mig veterligen har de fortfarande korvkaka till salu i charkdisken där. Funderar på att handla det. För är det något som verkligen är på riktigt så är det korvkaka gjord på lever, korn och russin, precis som vinsten på julkalendern.


Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow



30 dec. 2017

Bielkes fredagsreflektion 30 december 2017 - Sista fredagsreflektionen för i år

Sista fredagsreflektionen för i år

Det har handlat om vitt skilda ämnen från det mest elementära till det alldeles högtflygande, från dagliga toalettvanor till nyfunna planeter i universum. Spännvidden har med andra ord varit stor. 51 stycken reflektioner har det hunnit att bli. Det här är nummer 52. 


Jag gläds åt att så många har läst och blivit inspirerade att kommentera på bloggen, Facebook och IRL.

De reflektioner som nått höga läsarsiffror är bland annat den från 10 november där jag skriver om den unika sammetssnigeln som livnär sig både på föda och via fotosyntesen.

Bland de mest vällästa finns också texten från 17 november som handlar om att jag förverkligat en av mina drömmar: att köpa en vit flygel.

I topp ligger även 14 julis text om 5 tips om hur man njuter av sommaren trots att man arbetar.

De tre texter som debatterats och kommenterats flitigt är:
1) 6 juni där jag beskriver min irritation över att inte få mail besvarade.
2) 31 mars där jag avslöjar att kanel inte har någon smak utan är knutet till lukt och doftminne.
3) 9 juni där jag skriver att det är helt okej att vara lite avundsjuk och bitter ibland.

Men den som slår högst både i läsarsiffror och reaktioner är reflektionen från 13 oktober där jag delger hur tillintetgjord jag kände mig när jag skulle köpa fisk på torget och blev nonchalant bemött av biträdet.

Så kontentan av detta kan bli: se dina medmänniskor, behandla dem väl – för inget upprör så som nonchalant bemötande.

Vill du läsa de nämnda reflektionerna och alla de andra från det gångna året finns de på http://bielkevonsydow.blogspot.se/p/bielkes-fredagsreflektion.html

Välkommen till ett nytt år med nya fredagsreflektioner.

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow 

22 dec. 2017

Av julklappar blir alla gladast - Bielkes fredagsreflektion 22 december 2017

De gamla damerna i min barndom sa: det är saligare att ge än att få.

Inget kunde var mer osant för mig. På intet sätt var det roligare att ge någon en påse godis än att få en själv. Särskilt inte kring julen som var årets största högtid, nästan roligare än födelsedagen.


För en del av roligheten med julen var alla förberedelser, tissel och tassel när mamma och pappa pratade med varandra i köket, önskelistorna som jag reviderade dagligen. Och jag minns att jag tänkte att det vore en hemskt om mamma och pappa redan köpt en häst i julklapp och kanske missat att jag ändrat mig och nu istället önskade mig en hundvalp. Varför mamma och pappa var så oberörda av min ideligen ändrade önskelist förstår jag idag.

De hade redan tänkt ut vad som skulle bli min julklapp för länge sedan. De hade de troligen vetat sedan påsk.

För till julen ska det vara något riktigt man ger till sina kära. Det funkar inte med vad som helst som dyker upp vid första åtanke. Det behövs mer försorg än så om något ska bli ens barns julklapp.

Med åren har jag förändrats och tänker och känner precis som de gamla damerna i min barndom. Numera tycker jag verkligen att det är roligare att ge än att få. Och det är ju jättebra att vissa av oss tycker det är roligast att få och vissa av oss tycker det är bäst att ge. Annars kanske vissa av oss hade gått omkring och bara varit halvnöjda. För vi som blir glada av att få men ännu gladare av att ge skulle ju inte bli så nöjda om dem vi gav julklappar inte tyckte det var så roligt att få.

Så grattis till alla som tycker det är roligast att få. Vi är många som blir ännu gladare av att ge. På så sätt vinner alla. Alla blir gladast i slutänden.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Av julklappar blir alla gladast - Bielkes fredagsreflektion 22 december 2017