26 jan. 2018

Mindfulness i all ära men ibland är autopiloten bäst! - Bielkes fredagsreflektion 26 jan 2018

Mindfulness i all ära men ibland är autopiloten bäst!


Mindfulness, att vara helt medveten om vad man gör och tänker. Att verkligen känna vad maten smakar, väga varje ord man uttalar och lyssna till ljuden omkring. Att ta in utan att döma, att agera med full kontroll. Det var vad jag praktiserade häromdagen.


För det är förvånansvärt mycket vi har satt in autopiloten på. Toalettbestyr med tvättning och sminkning. Påklädning och frukostgörning. Bilkörning och rutinmässiga arbetsuppgifter. För att hjälpa hjärnan att strukturera verkligheten har vi rationaliserat vardagliga sysslor. Och inget ont i det, men ibland behöver man upptäcka förmågor och intryck på nytt.

Riktigt underbart att känna fallande snöflingor i munnen, att uppmärksamma hundskall i fjärran och att märka att konsistensen på avokado är smörlik och att den har en överraskande pepprig arom.

Tills jag kom till kassan och skulle betala mina varor i mataffären. För med lika medvetna rörelser och tankar som jag haft under hela dagen möter jag kassörskans blick och tar därefter fram mitt kontokort och stoppar in det i betalmojängen. Lite långsammare än vanligt börjar jag slå min kod och där tar det stopp. Jag märker att jag inte alls vet vilken sifferkombination jag har. Jag tänker en gång till, stressar inte upp mig fastän kön bakom mig består av otåliga matköpare.

Men koden kommer inte till mig för när den slentrianmässiga rörelsen jag brukar göra över sifferbordet inte görs, sitter helt enkelt inte minnet. Två gånger slår jag fel, köper sedan mina varor utan kod och signerar med min namnteckning. För namnteckningen sitter i både i kroppsminnet och i hjärnans minne.

Så mindfulness i all ära men vissa handlingar sköter autopiloten på ett ypperligt sätt och det kanske är till det bästa. Så att vi ska kunna göra andra saker medvetet, uppmärksamt och utan att döma.

Hälsar er härlig helg

-->
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 26 januari 2018

19 jan. 2018

Ibland behövs snabb förändring - Bielkes fredagsreflektion 19 januari 2018

Ibland behövs snabb förändring

I mars har jag tid hos min frisör i Växjö. Hon färgar och klipper med en experts precision och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag får vara hennes kund. För min skrala plånbok är mina besök hos henne kostsamma så jag har bara råd att gå dit ett par gånger om året.


Med bekymrad blick brukar hon titta på mig när jag ansat själv med kökssaxen. Lika bekymrad blick ger hon mig när hon ser att jag har färgat och blekt håret själv.

Men det är långt till mars och med två veckors influensa i bagaget kände jag verkligen för att piffa upp mig. Så i går kväll gick jag lös med vätesuperoxid av det starkaste slaget för att bleka ner mitt svarta hår till en guldbrun nyans. Att själv laborera med blekmedel framför spegeln sent på kvällen är en chansning. Folieremsor och plasthandskar och vem vet hur man får till det där bak där man inte ser. Skillnaden i blekgrad kan bli stor mellan de första slingorna man gör och de tio minuter senare. Bleker man för länge får man den mindre smickrande färgen pissgul, har man i blekmedlet för kort tid blir det en gråbrun nyans som kan skifta i grönt.

40 minuter senare är det rena lotteriet hur man ser ut i huvudet. Och det färdiga resultatet ser man inte förrän man torkat och friserat håret. Men jag tänker att blir det katastrof kan jag alltid kontakta en närliggande frisör som får förbarma sig över mitt misslyckande och i värsta fall (har man blekmedlet i för länge kan håret lossna) får jag väl raka av mig håret och tänka att det är en del av min nya 2018-persona.

Det är en del av spänningen, att man inte vet hur det ska sluta, att man vet att det faktiskt kan gå riktigt illa. Men att det också kan bli riktigt bra, att man får det där lyftet som gör att man känner sig piffig på nytt.

Håret fick rätt guldbrun nyans. Men nog vet jag att min stjärnfrisör kommer att vecka ögonbrynen när jag besöker henne i mars. Men ibland behöver man en förändring, snabbt.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 19 januari 2018

15 jan. 2018

Nya skrivarkurser våren 2018 på Ädelfors Folkhögskola

Redan i februari startar mina nya skrivkurser på Ädelfors Folkhögskola. Jag har fått äran att leda två stycken långskurser på halvfart. Den ena är en distansutbildning i kreativt skrivande med utgångspunkt från mina skrivhandböcker: Skrivande röster. Den andra är en kurs i självbiografiskt skrivande för 40+are som äger rum mån-tis på Ädelfors Folkhögskolan utanför Vetlanda. Kurserna är studiemedelsberättigade och kostnadsfria. Enbart kurslitteratur och ev kost vid fysiska träffar tillkommer.

Det blir en underbar skrivtermin i glädjens tecken. Att skriva är att definiera sig själv, att skriva självbiografiskt är att identifiera sig själv.


I länkarna finns komplett utbildningsprogram, hålltider, övningar och direktlänk till anmälan.

Kreativt skrivande -Skrivande röster
https://www.adelfors.nu/kurser/laanga-kurser/kreativt-skrivande-distanskurs/

Skriv din livshistoria - kurs i självbiografiskt skrivande
https://www.adelfors.nu/kurser/laanga-kurser/seniorakademien/skriv-din-livshistoria/

välkommen att anmäla dig!

12 jan. 2018

En oväntad start på det nya året - Bielkes fredagsreflektion 12 jan 2018

En oväntad start på det nya året


Efter jul-, och nyårshelger och efter en fantastisk trettonhelg i hockeyfirandets tecken skulle det äntligen bli vanlig måndag. Nytt år med nya fantastiska arbetsmöjligheter, underbara uppdrag som skrivkursledare och flera superspännande bokprojekt. Det väntar 113 härliga mail att besvara i inkorgen.


Natten till måndag börjar det rinna i näsan och svullna i halsen.

Ett par timmar senare har jag hög feber och det sprutar och läcker från alla utgångar. Huden ömmar, musklerna värker och magen skriker. Jag rosslar på både in- och utandningarna som en ejderhane i brunsttid.

Den stora självömkan slår till. Jag identifierar mig med den förkylde mannen i tv-reklamen som jämför sin förkylning med en förlossning och jag tänker - att bära fram mina barn var inte hälften så jobbigt som att drabbas av den här influensan. Maxdosen av alvedon och slemlösande brustabletter verkar helt verkningslösa.

Jag sitter och sover i soffan eftersom jag får hostattacker bara jag tänker tanken av att lägga mig ner. Medan jag maratonkollar ”Den goda viljan” på svt-play går jag in och ut ur en typ av melankolisk febersömn där jag, Pernilla August, Max von Sydow och Samuel Fröler delar en längtan efter att den kalla årstiden ska ta slut och att kärleken ska segra.

Då plötsligt slår det mig: Jag är sugen på chokladpraliner, kebabtallrik och coca-cola!

Det är ett gott tecken. Det betyder att jag på det femte influensadygnet är på väg att bli frisk. Med största sannolikhet kommer det en feberfri måndag inom snar framtid där jag med glädje kan besvara mina 113 mail (som säkerligen hunnit bli ännu fler) och eftersom mitt nyårslöfte till mig själv är att inte ha några nyårslöften utan istället ta mig an sakerna vartefter de kommer, så blir det säkert en kebabtallrik med tillhörande coca-cola och en riktigt fin chokladask som dessert!

Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 12 januari 2018





8 jan. 2018

Jag medverkar med musik och ord på Kulturnatten i Växjö lör 27 jan



Varmt välkomna till Domkyrkocentrum i Växjö kl 15-16, Kulturnatten i Växjö 27 jan. Där bjuder vi på musik och ord: jag, Elisabeth Jönsson, Tina K Persson, Anders Ekberg och Marianna Agetorp. 

Tankar om tid i ton och ord

5 jan. 2018

En vinst på riktigt - Bielkes fredagsreflektion 6 januari 2018

En vinst på riktigt


I många år har jag och min familj köpt julkalendrar. Vi har köpt överblivna kalendrar och lotter från barnens idrottsföreningar som de har dragit med sig hem och som de mer eller mindre framgångsrikt traskat runt i grannskapet och sålt till välvilligt inställda. Och såklart köper man andras barns trägna försök att sälja sina föreningars lotter och kalendrar. I år hade vi tre stycken bingolotter julkalenderform som skulle skrapas. Aldrig har vi vunnit något.


Man förväntar sig såklart inte att vinna per automatik på dessa lotter och kalendrar. Man köper dem för barnen och föreningslivet skull. Då och då har jag undrat över om någon, någonsin vinner på de där kalendrarna och lotterna.

Men så händer det, Lars köper en julkalender från en bekants barn och vinner 100 kronor att handla för i Helges Livs i Vetlanda. Glädjen är så stor och vetskapen att allt det där man skrapat och alla luckor man dragit och alla bokstäver man satt ihop till lösenord, att i dessa tävlingar finns det faktiskt vinnare! Och vi är en av dem!

Det får mig att återfå trovärdigheten i kalendrar, lotterier och diverse dragningar. De är på riktigt. Man kan helt enkelt köpa en lott och vinna 100 kronor att handla för på Helges Livs i Vetlanda.

Nu återstår att se vad 100 kronor kan bringa från Livsen i Vetlanda. Mig veterligen har de fortfarande korvkaka till salu i charkdisken där. Funderar på att handla det. För är det något som verkligen är på riktigt så är det korvkaka gjord på lever, korn och russin, precis som vinsten på julkalendern.


Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow