Hur svårt kan det vara att fixa visitkort?

Tydligen kan det vara hur krångligt som helst att skaffa sig visitkort från gratisfirman (som för övrigt inte alls är gratis). Det tog mig två timmar idag att fixa till vad som skulle stå på kortet och att välja till och avböja alla extraerbjudande som kom längs min beställningsväg.

Allt kan dock inte skyllas på (icke)gratisföretaget. Jag har i flera månader tänkt på att skaffa sådana där kort helt ordinära personer ger till varandra för att vid senare tillfälle hålla kontakten med varandra - visitkort.

Något inom mig har stretat emot, krånglat sig, förhalat och drygat sig. Jag har funderat på varför detta mentala motsånd funnits där.
Jag har försökt att tyda min motvilja.
Kan det vara så att min teknikfientlighet/rädsla har satt käppar i hjulet med motiveringar som: du kommer att misslyckas, uppkopplingen kommer att brytas när du står inför sista betalningssteget, alltså din ansträngning var i onödan.
Den ambivalenta sidan av min personlighet har sagt mig - du kan inte bestämma vad som ska stå på kortet, du kan inte fokusera på det viktiga i budskapet, ska det vara fokus på dig som författare eller på BIMA-förlag, eller vad?
Den snåla (smålandsekonomiska) sidan inuti mig har sagt - detta är inte alls gratis (vilket det heller inte är) de lurar på dig en massa strunt som du inte behöver (vilket oxå är sant) och sedan, därutöver kommer en massa oförutsedda avgifter till (vilket skulle kunna vara sant).

Hursomhelst har jag spenderat två timmar på att bestämma innehållet, välja till en massa (onödiga) produkter, skickat iväg min beställning och betalat för den.

För utan visitkort på bokmässan kan man ju verka helt ambivalent, teknikrädd och snål.