Bielkes fredagsreflektion 16/9

Bielkes fredagsreflektion 16 september

Ja, si vädret si, de e nött könstigt med de nuförtia.

På valborgsmässoafton stod jag och höll vårtal i ullkappa med både kofta och stickad tröja under. April hade varit så kall att jag aldrig fick tillfälle att hänga undan dunjackan i källaren där jag förvarar mina vinterkläder.

Sommaren som följde blev så varm och torr att till och med jag efter ett antal resultatlösa skogsbesök gav upp svampturerna för att leta sommarkantareller. Och då ska ni veta att jag är en idogt inbiten svampletare som inte räds att varje sommarkväll sitta och timtals och rensa det knappstora guldet. Det var så torrt att brunnen i sommarstugan till slut sinade.

När jag höll min första sommarskrivkurs 6 augusti var det strålande solsken, värme och blommor rabatten. Under den andra skrivkursen, helgen efter var det höst, tomt i rabatterna och vi höll den sprakande brasan igång hela tiden. Tjosan vad kallt det blev i mitten av augusti, så kyligt att jag faktiskt övervägde att börja använda strumpor i skorna, något jag av princip inte vill ta på mig förrän i oktober.

För ett par veckor sedan började barnen skolan och ånyo: tjosan, vilket väderomslag det blev, intensiv värme och badväder igen. Det har i stort sett inte varit under tjugo grader om dagarna sedan dess. Häromdagen var jag i Östanå och badade och frös inte det minsta. Nu när jag skriver min bloggreflektion är det 24 grader i skuggan.

Kanske har äldre människor i alla dagar sagt att det är nött könstigt me vädret nuförtia, men nog känns det som om jag blir mer och mer benägen att hålla med. Kanske är det vädret som de facto är lite underligt, eller så är det jag som blivit äldre. Hur som helst, sommarjackan hänger bredvid dunjackan i garderoben och jag är redo för vilken som.

Jag hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow