Hon skriver:
Jag tycker om trilogin och den håller hela vägen. Jag uppskattar och känner även nu när jag läst ”Sista boken” varmast för första boken ”Ingmar Bergman kände aldrig skuld”. Beskrivningarna av karaktärernas inre liv och yttre miljö känns i den boken så närvarande och påtaglig. Första och andra boken ger mersmak och väcker nyfikenhet och som läsare vill jag veta hur det går för böckernas karaktärer. Den karaktär/person som jag upplever mest helgjuten och som berör mig på djupet är Sylvia. Jag ser verkligen fram emot att ta del av Maria Bielke von Sydows kommande böcker och författarskap.
Men hon skriver också:
Om jag skulle få önska något kring de tre böckerna i trilogin är det att författaren skulle gett sig mer tid för arbetet med ”Sista boken”. Den känns stundtals lam i jämförelse med de tidigare böckerna.
Det är oerhört intressant att få ta del av andras röster om mina böcker, det berikar skrivandet, för att vi tycker så olika. För är det något som jag själv känner och som jag fått respons från läsare som läst alla tre böckerna är det just tvärtom, att den sista boken är bäst och att romanerna blir bättre och bättre. Och det har tagit dubbelt så lång tid att skriva "Sista boken" som "Ingmar Bergman kände aldrig skuld" och "LOREM IPSUM" ihop. I Elisabeths fall är det precis tvärtom, hon föredrar den första "Ingmar Bergman kände aldrig skuld". Det ger mig verkligen hjälp i att fortfarande vara stolt över ettan, den har jag ibland känt inte vara alls lika bra som de andra. Det var mitt förstaverk och mycket har förändrats (förbättrats) sedan dess. :-)
läs hela artikeln här
Trilogin om Pär, Sylvia och Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar