Det är okej att vara lite bitter och avundsjuk ibland

Bielkes fredagsreflektion 9 juni

Det är okej att vara lite bitter och avundsjuk ibland

Det är okej att vara lite bitter och avundsjuk ibland

Jag tycker om både egna och andras framgångar. Jag tycker det är fantastiskt roligt när det går bra för bygdens företag, när mina kämpande kollegor får priser och utmärkelser, när jag har berört människor med böcker jag skrivit eller föredrag jag gjort.

Men det finns liksom en gräns för hur bra det kan gå för andra när man själv befinner sig pustande i en brant uppförsbacke och man samtidigt ska ha förmåga att glädjas. Den gränsen var nära häromdagen.

Överallt på sociala medier såg jag mina vänners framgångar. En författarkollega fick Kulturrådets femåriga arbetsstipendium, jättekul och få förunnat. En god vän fick den eftertraktade chefstjänsten han sökt, väl förtjänat och superspännande. En boende i samma kommun som jag vann 10 miljoner på Joker, ofattbart maxat såklart. En annan god vän kom in på en utländsk eftertraktad skola, beundransvärt och utvecklande.

Jag gläds med dem alla, men samtidigt såg jag mig själv linka upp och ner för trapporna i huset med ömmande Königsopererade tår och avslitet korsband bärandes tvättkorgar med varierande smutsig och ren tvätt. Jag tänkte på att jag själv trots många års sökande aldrig fått något arbetsstipendium, inte ens det ettåriga. Att jag själv inte ens kom på intervju till det uppdrag jag sökte senast och att jag varken har ekonomiska eller andra möjligheter att gå på spännande utbildningar utomlands. Då blev det lite ansträngande att superglädjas med vännernas framgångar.

Jag ringde några av mina andra vänner som för tillfället inte heller är så framgångsrika och vi beklagade oss för varandra en stund. Det kändes bra och ingav nytt hopp. Det är faktiskt helt okej att vara lite bitter och avundsjuk ibland och bra att erkänna att även de känslorna ryms inom en. Det kan man också se som en framgång.

Jag hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow