En epok är slut - Bielkes fredagsreflektion 30 november 2018

En epok är slut

Allt har sin början och sitt slut. För exakt 40 år sedan byggde min far tegelvillan på Wilhelm Petris väg i Vetlanda. Sedan dess har någon i min familj bott där, antingen min mor, far, bror eller jag. Alla jular utom en (julen1994 fick jag för mig att åka till Rio de Janeiro) har jag firat här. Det bär minnen med sig.

Nu har jag sålt huset till en underbar familj med två små barn som kommer att fylla huset med nya skratt, skrapsår och jular. Jag har överlåtit till dem att att skapa nya upplevelser som kommer bli deras minnen och deras gemensamma historia.

Ett hus är ett hus, varken mer eller mindre. Det är en byggnad där saker och ting äger rum och jag är inte den sentimentala typen som fastnar i nostalgi. Ändå har jag funderat många timmar innan jag beslutat mig för att sälja. Huset är för stort för mig och mina döttrar, det är för mycket för oss tre att sköta, min tid i Vetlanda är för denna gången över. Det blir ny bostadsort för oss tre, men 40 år med samma familj i ett hus skämtar man inte bort. Det känns, med risk för att bli överdramatisk, som en epok går i graven.

Jag lämnar med både sorg och lättnad huset inom kort. Och inte har jag någon tid att spilla för om ett par månader ska de tre våningsplanen vara tömda och städade och jag har till skillnad från den underbara familjen som ska flytta in på Wilhelm Petris väg ingen vetskap om min nya bostads gatuadress. Så det är dags att kavla upp ärmarna och hitta bostad på den nya orten, fixa skola till döttrarna och bestämma var alla grejor ska ta vägen, för ett stort hus samlar inte bara minnen utan även ting.

För min del är en epok avslutad.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 30 november 2018