Sex är bra, sju bättre - Bielkes fredagsreflektion 26 oktober 2018

Sex är bra, sju bättre

Jag behöver se din legitimation, säger den trevlige killen i förbutiken. Det behövs när det handlar om så stora belopp.

Mitt i ett annat köp i förbutiken, innan jag springer in i affären och handlar middagsmat och halstabletter till mina förkylda döttrar, kommer jag på att det vore bra att kolla lottokupongen. Jag spelar två rader med joker, tio veckor i stöten. Spelkvittona ligger i plånboken och blir mer naggade i kanten för var dag.

Det visar sig att jag har vunnit 2500 kronor. Jag blir helt euforiskt glad och det känns som om hela världen ler mot mig. Jag får en extra kick eftersom jag just fått en oväntad extrautgift på 2000 kronor och jag tänker att det kan vara attraktionslagen som gjort sig gällande, som dessutom ger fem hundra kronor plus. Attraktionslagen eller whatever, blir jag så glad att jag knappt tror att vinsten är sann, jag frågar butiksbiträdet om han kan se vilken lottodragning det varit och om det var på lotto eller joker jag vunnit. Datumet kan han inte se, säger han men på kvittot kan jag se vad jag vunnit på.

Jag har sex rätt på lotto och därav vinsten. Kön i förbutiken växer och jag känner att det inte är läge att visa fler glädjeyttringar eller fler frågor.

Det tar bara sex sekunder innan min glädje förbyts till en retorisk fråga: hur mycket hade jag vunnit om jag hade haft sju rätt. Och vips glider min eufori mot en förtrytelse över att ha varit så nära full pott. Uttrycket att ”mycket vill ha mer” stämmer.

2500 kronor är mycket mindre än en miljon, men 2500 kronor är betydligt mycket mer än ingenting. Jag handlar döttrarnas halstabletter och vår middagsmat och ler hela vägen hem.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 26 oktober 2018

Stort reportage om Självkänsla och Kärlek när introverta och extroverta möts

Helsidesuppslag om Marita Lynard och hennes böcker "Självkänsla när introverta och extroverta möts" och "Kärlek när introverta och extroverta möts" i Länstrafikens kvartal magasin Lingonet som kommer ut i Småland, Blekinge och Halland på tåg, bussar och resecentrum. länk till artikeln: https://online.flippingbook.com/view/334372/8/

Superhärlig intervju!

köp böckerna här:
BIMA förlag; Kärlek när introverta och extroverta möts
Självkänsla när introverta och extroverta möts

Att bjuda eller inte bjuda - Bielkes fredagsreflektion 19 oktober 2018

Att bjuda eller inte bjuda

Vi var tre vänner, två kvinnor och en man, som besökte en pub i helgen. När vi kom fram till disken sa jag till bartendern, (vi kallar mannen för Y), ”Y betalar, han är författare och tjänar så bra med pengar”. Vi skrattade alla tre, det var ett sådant uppenbart skämt (vi är alla tre författare och sliter hårt för varje krona).

Jag och min väninna gick till vårt bord med var sitt glas och tänkte att Y skulle betala för oss alla tre. Inte för att han var rik utan för att det var självklart för oss att vi skulle betala var sin runda.

Y lät meddela att han inte har betalt våra glas. ”Varför ska jag betala för att jag är man”, undrade Y och var märkbart förnärmad. Vi svarade att vi nog inte tänkte på vilket kön han tillhörde utan mer tog för givet att vi skulle betala var sin gång. Y skruvade på sig och stämningen blev lite stel. ”Nja”, svarade han, ”inte vet jag om det blir något mer glas för mig som ni kan bjuda igen”. Nu tyckte jag och min väninna att Y faktiskt verkade kalkylerande snål. Min väninna påminde om att det nog skulle bli fler gånger vi gick ut tillsammans och att det i långa loppet nog inte skulle sluta i en förlustaffär för Y.

Y gick efter en stund och betalade min och min väninnas glas. Kvällen blev lång, fler bekanta och vänner anslöt sig och rundorna betalades växelvis. Ingen sura miner och den goda stämningen infann sig snabbt.

Men det fick mig att fundera över hur olika vi tänker. Hur vissa generöst betalar för andra utan att blinka för att de kanske tänker att det jämnar ut sig i längden. Hur andra tänker att de enbart vill betala för sig själva och inte vill bjuda andra, men inte heller förväntar sig att bli bjudna tillbaka. Och det finns de som alltid betalar och så de som aldrig betalar.

Jag tänkte kring mitt eget ”bjudbeteende” och jag tror att jag är en generös person som ofta bjuder, men lika ofta blir bjuden. Men nog är det så att vissa människor bjuder mig oftare, och jag å andra sidan är den som bjuder vissa andra personer oftare.

Hur ser ditt ”bjudbeteende” ut?

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 19 oktober 2018

Releaseparty "Kärlek när introverta och extroverta möts"

Så har fantastiska självhjälpsboken som vägleder i relationer introverta och extroverta emellan släppts, först på bokmässan i Göteborg och därefter med releaseparty i Malmö på Café Småland.

Boken finns att inhandla på Adlibris eller Bokus

Här kan du provläsa "Kärlek när introverta och extroverta möts"

Småsparare på börsen - Bielkes fredagsreflektion 12 oktober 2018

Småsparare på börsen

Farhågor om handelskrig och stigande räntor gör att det blåser oroliga vindar på världens aktiebörser som stängde med kraftigt fall i torsdags. Den svenska börsen gick ned 2,6 %.

Hur ska man agera som enskild småsparare? Ska man sitta lugnt i båten och förlita sig till att långsiktigt sparande i aktier lönar sig, eller ska man ta sin Mats ur skolan innan förlusten blir för stor?

Allt beror på med vilken avsikt man har investerat i aktier. Har man hängt på en allmän trend, ”spara på börsen är bra”, och sparar ett par hundralappar i månaden kanske man kan ta det rätt så lugnt och låta stormarna rida ut sig själva. Sparandet är långsiktigt och troligtvis inte helt avgörande för den egna ekonomin.

Ser man däremot aktiehandel som en ren ekonomisk placering med förväntan om avkastning och dessutom gjort en ansenlig investering gör man kanske bäst i att se om sitt hus och sälja eller omplacera utan sentimentalitet.

De gånger jag själv handlat med aktier har jag gjort valen på helt känslomässiga grunder. Jag har gillat en företagsidé, blivit förtjust i ett företagsnamn (ett tag hade jag en förkärlek för namn som innehöll bokstaven Z), eller så har det varit något annat roligt jag fastnat för. Vissa blev lönsamma investeringar, andra mindre lyckosamma. Ibland har jag haft svårt att skilja mig från det jag har tyckt om, haft svårt att sälja även om kursutvecklingen var negativ. Jag var så långt ifrån de kalkylerande yuppie-nissarna man kan komma. Jag investerade glad i hågen i sånt jag tyckte verkade fint och hoppfullt och var helt enkelt en obotlig optimist.

För ett antal år sedan gjorde jag mig dock av med mina aktier och har inte köpt nya, men om jag hade haft några hade jag nog behållt dem och suttit lugnt i båten, låtit stormarna rida ut och spejat efter sol i sikte.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion

Novelltävling - tema julskräck!

Kulturtidskriften Opulens anordnar en novelltävling med temat Julskräck.
Julen är numera en högtid jag möter med skräckblandad förtjusning så om det finns nog ett och annat att skriva. Inte vet jag om det var så tävlingsanordnarna tänkte sig det hela, men temat är fritt för tolkning :-)

senast inlämning 13 dec 2018

antal tecken och all detaljerad info finns i länken http://www.opulens.se/prosa-poesi/opulens-utlyser-novelltavling-tema-julskrack/

Kanske ångrar jag mig - Bielkes fredagsreflektion 5 oktober 2018

-->

Kanske ångrar jag mig

Jag åker till tippen med uttjänta madrasser, frostspruckna utekrukor och trasiga möbler.

Jag ska flytta och tömmer mitt föräldrahem som min far byggde för fyrtio år sedan och som jag har bott i de senaste fem åren. Alla som gått igenom samma process, vet just vilken process detta är. I huset finns grejor från min mor som gått bort, min far som i högsta grad lever men som flyttade till mindre boende och lämnade kvar det mesta. Det finns rester från min mormors tid. Plus allt det som vi fyra i min nya familj bar med oss till huset.

Det är en krävande process för varje sak har ett eget minne. Julgranskulorna, seriealbumen, mora-klockan, den virkade gardinen, allt är förknippat med något som har hänt, något som varit och som aldrig kommer igen.

Samtidigt är det en oerhörd lättnad, inte bara en sten som faller från hjärtat utan ett helt stenröse som rullar bort från kroppen, desto mindre prylar jag omger mig med desto friare är jag.

Men så gjorde jag något drastiskt. Jag slängde alla mina årskalendrar.

Sedan 1985 har jag fört noga anteckningar över fikor med kompisar, kärlekar, jobbmöten, hyreskostnader osv. Inte som en dagbok men likväl tidsdokument. Vart jag än har flyttat har jag tagit med mina kalendrar för jag tänker att när jag blir äldre har jag något som visar vem jag var.

Inte hade jag behövt slänga dem. De tar på sin höjd en mindre flyttlåda i utrymmes-anspråk. Jag tror det handlar om något helt annat. Jag tror att det handlar om att jag inte längre känner behov av att spara den jag var. Att jag är redo för att bli någon jag redan är. Jag kanske ångrar mig när jag börjar tappa minnet. Då kanske det skulle vara skönt att veta att jag såg SADE i Solna 1989, eller att min första hyra var på 1470 kronor. Kanske har jag gjort något heldumt. Det får tiden utvisa, men just nu känns det superskönt att ha gjort sig av med den jag var och rikta blicken framåt.

Hälsar er härlig helg

Maria Bielke von Sydow

Bielkes fredagsreflektion 5 oktober 2018