 |
| foto:Östgård |
Tisdag
15 december
Morfar
är lika glad i hågen idag som igår. Han är uppe tidigt och gör
matsäck med stora köttbulle- och leverpastejmackor och varm choklad
i termos.
-Nu
ska vi på utflykt, säger morfar glatt. Vi ska vara borta hela
dagen, så ta på dig ordentligt med kläder. Vi ska på
upptäcksfärd.
Linnea
funderar på vad de ska upptäcka och tar på sig den tjocka
overallen, mössa, vantar och rendiademet.
Matsäcken
har de i morfars gamla jaktryggsäck som inte använts på väldigt
många år. Bettan startar direkt och morfar berättar lika upprymt
som igår om sin barndoms äventyr och Linnea lyssnar, men undrar
ändå varför morfar pratar så snabbt och liksom skrattar åt sina
egna minnen. Det är som en helt ny morfar har fötts efter
luciafirandet på serviceboendet. Hon undrar om det kanske kan ha
något med Vera att göra. Morfar pratar så mycket att Linnea knappt
hinner svara, men det verkar inte göra så mycket för han pratar på
oavbrutet.
-Här
lilla Linnea, säger han när de kommit fram till Karlstorp utanför
Pauliström. Här ska vi gå på upptäcksfärd till Sigge kista.
De
äter sin matsäck i bilen för båda är redan hungriga. Och så
börjar de gå och morfar berättar att här finns en grotta och i
den levde det ett rövarband på 1500-talet som var onda och som
gjorde en kvinna mycket illa, men kvinnan var smart och utlistade
rövarbandet och fick dem alla på fall. Linnea vet inte vad ett
rövarband är men förstår att historian är mycket dramatisk.
-Har
allt detta verkligen hänt, undrar hon.
-Nja,
svarar morfar, det är vad sägnen säger i alla fall.
Linnea
vet inte heller vad en sägen är men förstår att det kanske har
hänt, eller kanske inte.
Väl
uppe på höjden vid sjön har de en vidunderlig utsikt. De stannar
båda två och betraktar den vackra naturen. Så gör morfar något
Linnea aldrig hört honom göra innan. Han
