 |
| foto:Östgård |
Ett sådant prisregn över Vetlanda denna lördag. Utlottning av massor av presentkort i Vetlanda Handel, Julklappsutlottning och extravinster från Mickan Thor som tillsammans med Niklas Carlemar höll i dagens scenunderhållning.
I
19 avsnittet av
Vetlanda Julklapsskalenders Julsaga kucklar Linnea och Vera på serviceboendet ihop sig och smider planer, medan Palle besöker sin farfar...
Lördag
19 december
Viskningar
Linnea
och Palle är tidigt på stan, långt innan affärerna har öppnat,.
Det ligger ett tunt snötäcke på marken, det är fortfarande vitt
och pudrigt, men kommer med största sannolikhet snart bli
grussmutsat av skor och bildäck. Men det är så härligt, så
friskt.
Linnea
sätter näsan i vädret och luktar på det fria och tysta. De
passerar Stadshuset och ser alla ljusgirlanger. Palle säger att
längst upp från balkongen kastar de godis innan jul så att det
liksom bara regnar godis. Linnea tänker att Palle verkar mycket
förtjust i godis. Hon tycker att Stadshuset ser mystiskt ut, som ett
jättestort mörkt sjörövarskepp med många våningar. Kanske finns
det kanoner bakom vissa av fönsterluckorna, eller som ett rymdskepp
med olika dockningsstationer som far omkring mellan galaxerna, kanske
ända bort till stora hund, där stjärnan Sirius finns.
De
går vidare i den lilla staden klädd i lampor och granris. Den stora
granen på torget springer de runt och Linnea gömmer sig inuti den,
men Palle ser henne direkt. Helt oväntat ger Palle Linnea en snabb
puss som landar mitt på munnen och säger:
-Du
e inte så pjåkig du för att vara en liten tös.
Linnea
rodnar men det syns inte där de står bland jättegranens grenar.
-Kom
så går vi upp till Greger, säger Palle. Han väntar på oss.
Bara
ett par meter från torget ligger serviceboendet. Linnea känner igen
det väl. Hon har ju varit där flera gånger.
-Vänta
på mig här, säger Palle, Greger kan vara tvär ibland, han är
lite senil, för det mesta är han helt normal men ibland är han
lite konstig. Han blir nervös av nya människor. Men han är min
farfar och mig känner han igen.
Linnea
sätter sig i dagrummet där hon suttit flera gånger. Det känns som
om Palles besök hos Greger tar lång tid. Hon tar av sig mössan och
rendiademet och jackan och lägger sig halvt ner på stolen. Kanske
slumrar hon till, för i nästa sekund står Vera lutad över henne.
Vera med sin rullator och härliga leende. Hon är så mild och vän,
Linnea förstår varför morfar Erik blivit förtjust i henne. Han
tror inte att det syns men det syns hur väl som helst, alla kan se
hur han svansar för Vera. Morfar är helt enkelt kär i Vera.
Vera
viskar något i örat på Linnea som