Tiden - ett tema som berör
Det har varit mycket med tiden den senaste tiden. Ur led är tiden tycker vissa och syftar på allt mellan det kvardröjande vintervädret och det politiska världsläget. Det har varit tidsomställning från vintertid till sommartid, tidpunkten då vi flyttar fram klockan och således förlorar en timme som vi i och för sig får tillbaka i höst. Det har också varit en timmes tid då vi uppmärksammade extra mycket vår planets elförbrukning genom att släcka lampor och stänga av elektroniska prylar.
På en av mina skrivkurser har vi haft
temat: att skriva till bilder. En slumpvis utvald bild från en
tidning eller magasin skrivs det om. Överraskande ofta handlar de
texterna om tid. Inte enbart om känslan av att ha ont eller gott om
tid utan om tiden som fenomen. Om gamla klockor som tickar och om
moderna klockor som inte har några urverk alls och således inte
tickar. Om det tidlösa, den eviga tiden det vill säga evigheten som
vi har svårt för att föreställa oss på djupet. Tiden är ständig
närvarande trots att den egentligen mest är ett mänskligt påhitt.
När jag var barn var långfredagen
dagen då allting stod still. Tiden hade kanske inte stannat men i
alla fall saktats ned till sirapsfart. Man skulle vara tystlåten den
dagen, alla affärer var stängda, inget folk var ute på gatorna och
bara den otäcka Jesus-på-korset-filmen gick på tv. Det var
lidandets dag där den långsamma tiden stod i fokus.
Idag är det annorlunda. Jag befinner
mig i skrivande stund ute vid shoppingscentrat Emporia i Malmö. Här
har affärerna öppet precis som vanligt så här är varken
tidsomställning eller Jesu lidande centralt. Det enda som kanske
blir lidande är plånbokens innehåll, som minskar desto längre man
befinner sig där inne.
Men tids nog blir det nog tid för lite
vår och den är varmt välkommen oavsett tidpunkt.
Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow
Bielkes fredagsreflektion 30 mars 2018